Resurs

Ordlista — schemaläggning för svenska gymnasier

Kortfattade definitioner av begreppen kring skolschema, schemaläggning och gymnasiets pusselproblem. Sorterad alfabetiskt.

Avvikelser (lärar-): Lärarspecifika tider där läraren inte är tillgänglig — fritidsdagar, externa uppdrag, mentorstid, möten, deltid. Bland de viktigaste indata till schemaläggningen. Missar du dem skapar du dubbelbokningar eller orealistiska arbetsdagar.
Blockschema: Schema där lektioner organiseras i tidsblock — två eller fler kurser ges parallellt så att elever kan välja mellan dem. Vanligast på gymnasiet. Komplicerar pusslandet eftersom alla kombinationer av elevers val måste vara realiserbara.
Constraint satisfaction problem (CSP): Matematiskt problem där man söker värden för variabler så att alla begränsningar uppfylls. Skolschemaläggning är ett klassiskt CSP: variablerna är lektioner, värdena är tid + sal + lärare, begränsningarna är 'ingen dubbelbokning', 'behörig lärare', etc. Moderna schemaläggningsverktyg använder CSP-lösare som kärnalgoritm.
Constraint-baserad schemaläggning: Tekniken där schemaläggning hanteras som ett CSP. Algoritmen testar tusentals kombinationer per sekund. Untis, aSc Timetables och Simple Schedules bygger på någon form av constraint-baserad algoritm.
Friskola: Skola med fristående huvudman. Friskolor följer samma läroplan som kommunala skolor men kan ha egen profil. Använder ofta samma administrativa system (Skola24 m.fl.).
Grundskola: Den obligatoriska 9-åriga utbildningen. Klassbaserat schema med fasta grupper gör schemaläggningen mindre komplex än gymnasiets.
Gymnasieprogram: Studievägarna på gymnasiet — högskoleförberedande (NA, SA, EK, m.fl.) och yrkesprogram (BA, VO, m.fl.). Varje program har obligatoriska kurser, programgemensamma kurser och individuella val. Det är dessa val som ger gymnasieschemat sin komplexitet.
Gymnasieschema: Schemaläggning för ett svenskt gymnasium — kännetecknas av blockschema, valbara kurser och individuella val. Område som Simple Schedules är specifikt byggt för att automatisera.
Hårda begränsningar: Regler som måste uppfyllas för giltigt schema: ingen lärare på två platser samtidigt, ingen klasskrock, ingen dubbelbokad sal, behörig lärare för kursen. Står i kontrast till mjuka begränsningar.
Individuella val: På gymnasiet: kurser eleven själv väljer utöver de obligatoriska. Ger varje elev en delvis unik kurskombination. Hanteras typiskt med blockschema.
Klasschema: Schema som visar en specifik klass lektioner under en vecka. På grundskolan den primära schema-vyn; på gymnasiet mindre meningsfullt eftersom elever blandas mellan kurser.
Krockkontroll: Den automatiska kontroll som ser till att ingen lärare, klass eller sal dubbelbokas. En krock (dubbelbokning) bryter mot de hårda begränsningarna och gör schemat ogiltigt. Vid manuell schemaläggning upptäcks krockar ofta först efter publicering; i Simple Schedules är krockkontrollen inbyggd — systemet placerar aldrig ett pass som skapar en krock. Kallas ibland konfliktkontroll. Se även hårda begränsningar.
Lärartillgänglighet: Vilka tider en lärare är på plats. Bestäms av tjänstgöringsgrad, externa uppdrag, mentorstid, möten och avvikelser. Bland de viktigaste indata till schemaläggningen.
Läroplanstid: Den garanterade undervisningstid som styrdokumenten anger per ämne och kurs. För grundskolan regleras den i timmar (den stadieindelade timplanen i skollagen); för gymnasiet i undervisningstimmar per program, medan kursernas omfattning anges i gymnasiepoäng. Skolan måste säkerställa att schemat ger minst den tiden — ett underskott är ett regelbrott. Se även timplan.
Mjuka begränsningar: Regler som bör uppfyllas men kan brytas: minimera elevernas håltimmar, jämn lärararbetsbelastning, tunga ämnen tidigare på dagen. Skiljer ett giltigt schema från ett bra schema.
Onboarding: Etableringsfasen när en skola tar in ett nytt schemaläggningsverktyg — datamodellering, regeluppsättning, första schemagenerering. Traditionellt en lång konsulttung process. Moderna verktyg minimerar onboarding-tiden och erbjuder personliga möten istället för enbart dokumentation.
PuB-avtal (personuppgiftsbiträdesavtal): Avtal mellan skolan (personuppgiftsansvarig) och leverantör av digitala tjänster som hanterar personuppgifter. Krävs enligt GDPR. Verktyg som inte själva lagrar skoldata — som Simple Schedules, där datan stannar i skolans Google Drive — minskar behovet av separata PuB-avtal.
Roterande schema: Schema där lektionsupplägget skiftar enligt en cykel som inte sammanfaller med veckodagen. Vanligt internationellt, mindre i Sverige.
Salsschema: Schemavyn ur lokalens perspektiv — vilka lektioner som hålls i en specifik sal under veckan. Kritisk delvy på skolor med få speciallokaler.
Schemaläggning: Processen att bestämma när, var och av vem varje undervisningsmoment genomförs. Innefattar lärartillgänglighet, lokaler, klasser, kurser, valbara moment, lagstadgade begränsningar och pedagogiska principer. Ett klassiskt CSP.
Simple Schedules: Svenskt automatiseringsverktyg för gymnasieschema. Vinnare av Årets Startup Starter Kit på Techship HETCH 2025. Kopplar in skolans data via Google Drive, automatiserar pusslandet via constraint-baserad algoritm, returnerar ett komplett schema. Lagrar inga elev-/lärardata. Byggt av elever på NTI Gymnasiet Helsingborg och Procivitas Helsingborg.
Skola24: Administrativt skolsystem som används av majoriteten av svenska kommunala och friskolor. Schemavisning, frånvarohantering, betyg, kommunikation skola–hem. Har en schemaläggningsmodul som komplement, primärt manuell. Ägs av Skola24 AB.
Skolverket: Statlig myndighet som ansvarar för styrning, utveckling och uppföljning av det svenska skolväsendet. Beslutar om läroplan, kursplaner, kunskapskrav.
Specialsal: Klassrum med särskild utrustning för specifika ämnen: kemilab, fysiksal, slöjdsal, bildsal, hemkunskapssal, musiksal, idrottshall. Begränsade resurser som måste prioriteras.
Techship HETCH: Startup-program för 17–24-åringar i Helsingborg, drivet av HETCH. Programmet löper över ~8 veckor på hösten. Simple Schedules vann Årets Startup Starter Kit på Techship 2025.
Timplan: Fördelningen av garanterad undervisningstid mellan ämnen och kurser, fastställd i nationella styrdokument. På grundskolan uttrycks den i timmar (den stadieindelade timplanen i skollagen). Gymnasieskolan har i stället en poängplan: varje kurs mäts i gymnasiepoäng — ett mått på kursens omfattning, inte på undervisningstiden — medan den garanterade undervisningstiden anges i timmar per program och fördelas på kurserna av huvudmannen. Skolan måste kunna visa att schemat når minst den garanterade tiden — ett underskott är ett regelbrott. Simple Schedules stämmer av varje kurs mot dess garanterade undervisningstid när schemat genereras. Se även läroplanstid.
Tjänstgöringsgrad: Andelen av en heltidstjänst en lärare arbetar (100%, 80%, 50%). Bestämmer antalet undervisningstimmar och regelbunden arbetstid. Direkt indata till schemaläggningen.
Untis: Internationellt schemaläggningsverktyg utvecklat av österrikiska Untis GmbH. Används i tiotusentals skolor globalt, inklusive en del svenska gymnasier. Översatt till svenska men byggt för internationell skolstruktur.
Valbara kurser: Kurser eleven själv väljer utöver de obligatoriska. Vanligast på gymnasiet (individuella val, programfördjupning). Komplicerar schemaläggningen eftersom alla möjliga elevkombinationer måste vara realiserbara.
Vikariehantering: Processen att ersätta en frånvarande lärare med en vikarie. Påverkar schemat dagligen. Simple Schedules erbjuder ingen egen vikariehantering — den biten lever kvar i skolans administrativa system.

Vill du veta mer? Jämför schemaläggningsverktyg eller boka onboarding-möte.